Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har sammanställt områden där hot och risker kan få allvarliga konsekvenser för en kommuns samhällsviktiga verksamheter. Resultatet är 32 definierade risker.

Vilka risker gäller för Lidköpings kommun

Utifrån de 32 riskerna genomför Lidköpings kommun regelbundet en kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys. Det vill säga, vilka risker är mest troliga skulle kunna inträffa i vårat område och hur påverkar de kommunens verksamheter såsom äldrevård, skola, vatten och avlopp med mera.

De risker som är mest troliga för Lidköpings kommun finns beskrivna nedan (rubrikerna i tabellen är klickbara och leder direkt till förklaringen).

1. Värmebölja - Värmebölja kan definieras som en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur överstiger 25°C minst fem dagar i sträck. Konsekvenserna av värmebölja kan medföra risker för människors liv och hälsa. Även samhällsviktig verksamhet och samhällets funktionalitet kan påverkas negativt av värmeböljor.
2. Torka och vattenbrist - Torka kan beskrivas som långvarig period med lite nederbörd vilket exempelvis kan ge låga grundvattennivåer, låga flöden i vattendrag och låga vattenstånd i sjöar. Vattenbrist definieras som att tillgången på vatten är mindre än behovet. Konsekvenser som kan uppstå är exempelvis ökad risk för bränder, påverkan på växtlighet och skördar som i sin tur kan påverka tillgång till vissa livsmedel.
3. Storm - Stormar inträffar relativt ofta i Sverige. Med storm menas oväder där medelvindhastigheten uppkommer till minst tjugofyra och en halv meter per sekund. Orkan används då medelvindhastigheten uppkommer till minst trettiotvå komma sju meter per sekund. Konsekvenserna av storm kan medföra risker för människors liv och hälsa och orsaka elavbrott, störningar i vatten och avlopp, störningar i trafiken med mera.
4. Snöstorm - En snöstorm är när kraftig vind, dålig sikt och snöfall kombineras. Stora snömängder kan leda till problem i trafiken till exempel på grund av nedsatt sikt, halka, drivbildning eller trädfällning. Stora snömängder också medföra risk för skador på elledningar och telenätet som i sin tur kan orsaka elavbrott.
5. Översvämning - Översvämning innebär att vatten täcker ett område som normalt inte står under vatten. Det kan exempelvis påverka bebyggelse, infrastruktur och samhällsviktig verksamhet såsom leverans av dricksvatten, avbrott i elförsörjning, transporter och kommunikationer.
   De vanligast förekommande översvämningstyperna som skulle kunna drabba Lidköpings kommun är: Översvämningar till följd av extrem nederbörd (skyfall) som faller över ett mindre geografiskt område under en kort tid. Översvämningar utmed Vänern och vattendrag som inträffar under långa perioder med riklig nederbörd eller snösmältning.
   
6. Skyfall - Skyfall innebär att en stor mängd nederbörd antingen kan komma på mindre än en timme eller utspritt under ett dygn och kan orsaka extrema flöden och översvämningar. I takt med att klimatet förändras kan fler skyfall och därmed översvämningar av de här omfattningarna förväntas.
7. Ras och skred - Ras är en rörelse av jord, berg eller snö som faller fritt utför ett stup eller en slänt. Om massan i stället glider längs marken är det ett skred exempelvis lavin.
8. Skogsbrand - Klimatpåverkan med höga temperaturer ökar risken för brand. Skogsbränder inträffar vanligen mellan april och september och kan ha en mängd antändningsorsaker. Skogsbrand kan påverka exempelvis människors liv och hälsa, miljö och ekonomiska värden.
9. Åska
10. Anläggningar med hantering av farliga ämnen - Olycka med farliga ämnen innefattar främst utsläpp av farliga ämnen och kan dels ske i anslutning till byggnader eller verksamheter som industrier, bensinstationer, laboratorier och ishallar, dels i samband med transporter på väg eller järnväg, så kallade farligt godsolyckor. Farliga ämnen kan exempelvis vara brandfarliga, explosiva, giftiga, frätande eller radioaktiva. Anläggningar i Lidköpings kommun.
11. Farligt gods
12. Allvarlig händelse i publikt område
13. Trafikolycka (tåg, väg, flyg och båt)
14. Brand i särskilda objekt - Bränder i byggnader är en vanlig brandorsak. I Sverige genomför kommunernas räddningstjänster räddningsinsatser vid drygt elva tusen byggnadsbränder per år. Brandens omfattning, vilken typ av byggnad som brinner samt vilken verksamhet som kan förväntas finnas i byggnaden har stor betydelse för hur räddningstjänsten ska angripa branden. Inom kommunens verksamheter arbetas det med förebyggande åtgärder bland annat med systematiskt brandskyddsarbete, tekniska hjälpmedel som larm, övning och utbildning av personal i brandsäkerhet.
15. Händelser på annan plats med stora konsekvenser för kommunen - Exempel på stora händelser som skett på annan plats med olika påverkan på olika kommuner är krig i andra länder som i Ukraina med bland annat flyktingströmmar, tsunamin 2004, bussolyckan i Sveg 2017, attentatet i Stockholm 2017, Tjernobyls kärnkraftsolycka 1986 och Estoniakatastrofen 1994. Det kan vara allt från jordbävningar, flygkrasch till attentat och krig. Det kan också vara händelser i exempelvis andra länder som påverkar Lidköpings kommun utifrån att nödvändiga varor och reservdelar inte kan beställas och att leveranser uteblir.
16. Dammbrott
17. Kärnteknisk olycka
18. Störningar i dricksvattenförsörjningen och avloppssystem - Dricksvatten är det viktigaste livsmedlet. I Sverige förbrukar vi i genomsnitt 140 liter vatten per person och dygn, varav tio liter till dryck och matlagning. För att Sveriges befolkning ska få säkert dricksvatten krävs en fungerande kedja med olika myndigheter, företag och producenter. Det kräver även tillgång till el, IT, personal och en fungerande handel. Den främsta uppgiften är att säkerställa att det finns dricksvatten.
    En fungerande avloppshantering är av stor vikt för samhället. Avloppshanteringen är en viktig verksamhet för att upprätthålla samhällets funktionalitet samt värna om liv och hälsa. Genom att ha en god avloppshantering och skapa goda förutsättningar för dagvattenhantering kan föroreningar undvikas så att de inte hamnar i naturen och bidrar till allvarliga miljöproblem.
19. Störningar i livsmedelsförsörjningen - Normalt fungerar livsmedelsförsörjningen alldeles utmärkt. Det finns dock hot som kan påverka denna viktiga funktion. Det finns synliga hot som är lätta att greppa, men det finns också osynliga hot. Både coronapandemin och kriget i Ukraina har tydliggjort svagheter i hur vårt samhälle fungerar i kris. Störningar i livsmedelsförsörjningen kan ha många orsaker. Kommunens samhällsviktiga funktioner är beroende av att få livsmedelsleveranser. Se över din hemberedskap så att du är beredd om det blir en samhällsstörning. Information om hur du kan förbereda dig.
20. Störningar i finansiella system
21. Störningar i elförsörjningen - Energi är ett av de största kritiska beroenden och av de energityper som finns tillgängliga idag är beroendet av el störst. Elen behövs exempelvis för dricksvattenproduktion, avloppshantering, produktion, distribution och försäljning av olika varor men även för att informationssystem ska fungera och för att kunna kommunicera med varandra. Elsystemet är robust men komplext. Olika faktorer kan påverka elförsörjningen och energiläget för kommunen. Ett elavbrott kan ske var som helst och när som helst. Konsekvenserna kan bli allvarliga beroende på hur stort område som är drabbade, hur länge elavbrottet varar, årstid samt väderförhållanden.
22. Störningar i elektroniska kommunikationer
23. Störningar i värmeförsörjningen - En störning i värmeförsörjningen skulle kunna innebära konsekvenser för människors hälsa, vatten, avlopp och byggnader. Särskilt äldre, mindre barn och personer i riskgrupper är känsliga för både låga och höga temperaturer. När uppvärmningen av hus och lokaler slutar fungera, behöver det inte vara särskilt kallt för att lokaler ska bli utkylda.
24. Störningar i drivmedelsförsörjningen - Samhället är helt beroende av en fungerande olje- och drivmedelsförsörjning. Samhällsviktiga verksamheter som till exempel polis, räddningstjänst, sjukvård och kommunal äldreomsorg skulle ha svårt att fungera utan drivmedel. Näringsliv skulle också ha svårt att fungera.
25. Störningar i transporter
26. Hot och pågående dödligt våld - Hot och våld, eller risken för att bli utsatt för hot och våld i rollen kan förekomma på olika typer av arbetsplatser. Vilka typer av hot eller våld beslutsfattare eller personal kan drabbas av har ofta att göra med vilket yrke eller roll hen arbetar eller verkar inom. . Exempel på arbetsplatser där riskerna finns är inom myndighetsutövning, yrkesgrupper med direktkontakt med människor som till exempel personal inom hälso- och sjukvård, omsorg och sociala tjänster.
    Pågående dödligt våld (PDV) i publik miljö är händelser där en eller flera gärningspersoner genomför ett attentat med livsfarligt våld exempelvis i publika eller folkrika miljöer som skolor, arbetsplatser, köpcentrum eller biografer.
    
27. Terrorism och våldsbejakande extremism - De senaste åren har Sverige och flera andra länder i vår närhet drabbats av terrorattentat. Även om Sverige är ett land som varit relativt förskonat från terrorism jämfört med många andra länder, kan framtida attentat inte uteslutas.
28. Social oro
29. Subversiv verksamhet
30. IT-attacker - En IT-attack eller en cyberattack utförs av en angripare. Det kan till exempel vara brottslingar motiverade av ekonomisk vinning eller aktörer kopplade till stater som agerar utifrån sina nationella intressen. Attacker kan vara riktade mot en viss organisation och/eller mer slumpmässigt eller urskillningslöst attackera olika funktioner i samhället. Ingen skillnad görs mellan civilt och militärt, eller mellan privat och offentligt.
31. Epidemi och pandemi - En epidemi har brutit ut när smitta spridits till flera närgränsande geografiska områden och många insjuknat, till skillnad från ett utbrott som oftast omfattar ett begränsat område med ett fåtal sjuka. Smittämnen som sprids via luftburen smitta (exempelvis influensa) eller vattenburen smitta (till exempel kolera) riskerar att orsaka de största epidemierna. Om en epidemi täcker en hel världsdel eller flera världsdelar benämns den som pandemi. Sedan 1900-talets början har världen drabbats av fyra influensapandemier och en pandemi som orsakades av ett coronavirus: Spanska sjukan, Asiaten, Hongkonginfluensan, Influensa A, den s.k. ”svininfluensan” och Covid-19.
    
32. Epizooti och zoonos - Vissa allvarliga smittsamma djursjukdomarna kallas för epizootier och omfattas också av en nationell lag, epizootilagen. Ett utbrott av en epizooti kan vara ett hot både mot människors och djurs hälsa och medföra stora ekonomiska förluster både för den som har djur och för samhället i stort. Exempel på epizootier: mul- och klövsjuka, mjältbrand och afrikansk svinpest.
    Zoonoser är smittor orsakade av till exempel bakterier, virus eller parasiter som kan spridas mellan djur och människor. Zoonotisk smitta kan spridas mellan djur och människor men även via livsmedel. Många av de zoonoser som är allvarliga för människor orsakar inte alltid sjukdom hos djuren och tvärtom. Exempel på zoonoser hos idisslare är ehec, salmonella, ringorm, cryptosporidier och vissa antibiotikaresistenta bakterier.
    Ett större utbrott av en epizooti eller zoonos kan innebära påverkan på liv och hälsa, ekonomi och samhällets funktionalitet och kräver samverkan mellan många olika aktörer.