Behandling av avloppsvatten
I Lidköpings kommun finns två avloppsreningsverk, Lidköpings ARV som tar emot avloppsvatten från centralorten med omgivande samhällen och Spikens ARV tar emot avloppsvatten från Kållandsö. Nedan finns information om de båda reningsverken, vad som får och inte får hamna i avloppet och hur dagvatten hanteras i kommunen.
Lidköpings reningsverk
I Lidköpings reningsverk behandlas ca 4 000 000 m3 avloppsvatten om året. Reningsverket är dimensionerat för att kunna ta emot avloppsvatten från 45 000 PE (PE= personekvivalenter) och har följande reningskrav att uppfylla på utgående avloppsvatten:
- Totalfosfor får som gränsvärde ej överstiga 0,5 mg/l som medelvärde beräknat under kalenderkvartal.
- BOD7 (organiskt material) får som gränsvärde ej överstiga 15 mg/l som medelvärde beräknat under kalenderkvartal.
- Totalkväve får som riktvärde ej överstiga 15 mg/l beräknat som årsmedelvärde.
Reningsprocess
Lidköpings avloppsreningsverk är uppbyggt som ett konventionellt trestegsreningsverk med följande reningsprocess:
- Mekanisk rening: Avloppsvattnet passerar först genom rensgaller där papper och större material fastnar. Därefter passerar det genom luftade sandfång där grus och sand avskiljs. Sedan tillsätts fällningskemikalie, polyaluminiumklorid, som gör att lösta partiklar i vattnet klumpar ihop sig och sjunker till botten i försedimenteringsbassänger och bildar ett slam.
- Den biologiska reningen sker i aktivslamanläggning, med kväverening i en oluftad denitrifikation- och en luftad nitrifikations-zon, med tillhörande mellansedimenteringsbassänger. Funktionen för kväverening är baserad på att en bakteriekultur byggs upp i form av ett slam som bryter ner organiskt material och kväve. Slammet återcirkuleras därefter till anläggningen och bakterierna kan återanvändas.
- Slutligen finns ett tredje steg för kemisk fällning med flotationsbassänger. Flotationssteget utnyttjas som efterfällnings- och slutpoleringssteg och avskiljer den sista fosforn innan vattnet leds ut till Vänern.
Slammet som bildas i reningsprocessen förtjockas och avvattnas i en centrifug med tillsats av en polymer. Det torra slammet hämtas sedan upp av ett transportföretag som frdelar användningen av slammet vidare.
Såhär ser alltså processen ut idag, vill du veta hur den kommer att se ut i framtiden, läs mer på vår webbplats om Ängens ARV.
Spikens reningsverk är dimensionerat för att kunna ta emot avloppsvatten från 2500 PE (person ekvivalenter) och behandlar i dagsläget ca 100 000 m3 avloppsvatten om året. Utgående vatten från Spikens reningsverk ska uppnå följande krav:
- BOD7, (organiskt material) får som medelvärde per kalenderår inte överstiga 10 mg/l.
- Totalfosfor får som medelvärde per kalenderår inte överstiga 0,4 mg/l.
Reningsprocess
Reningsverket består av följande reningssteg:
- Inkommande vatten pumpas in till renssilar, där papper och fast material avskiljs.
- Den biologiska och kemiska reningen sker i luftningsbassänger med rörligt bärarmaterial, så kallat MBBR (Moving Bed Biofilm Reactor). Här tillsätts även fällningskemikalie, polyaluminiumklorid, som gör att löst material bildar flockar som därefter avskiljs i efterföljande sedimentering.
- Som slutpoleringsteg finns ett trumfilter som startar då extra rening behövs.
- Utgående vatten från reningsverket pumpas via en utloppspumpstation till utsläppspunkten i Vänern.
- Slammet som bildas i sedimenteringen transporteras till reningsverket i Lidköping, där det blandas in och avvattnat i centrifugen tillsammans med slammet som bildats på plats.
Kretslopp
Det renade avloppsvattnet leds ut i Vänern. Till Vänern kommer även regn- och smältvatten som runnit av markytan eller hårdgjorda ytor så som gator, tak och parkeringsplatser - så kallat dagvatten. Vatten från Vänern används som råvatten för att producera dricksvatten till kommunens invånare, på så sätt går vattnet runt i ett kretslopp.
Även om avloppsvattnet anses vara rent nog för att släppas ut till naturen igen innebär inte det att vattnet fritt från miljöfarliga ämnen. Reningsverket är anpassat för att rena vattnet från näringsämnen som bidrar till övergödning i vattendrag. Däremot renas inte vattnet från annat som spolas ner i avloppet genom vår dagliga konsumtion, så som läkemedelsrester, mikroplaster eller vardagskemikalier. Med andra ord är det många ämnen som passerar genom reningsverket och helt enkelt hamnar i Vänern, där vi som tidigare nämnat hämtar vatten som vi tillverkar dricksvatten utav. Ämnena som passerar genom reningsverket påverkar dessutom djurliv och ekosystem i sjön. Därför är det viktigt att vi ser över vad vi släpper ut i avloppet och även i dagvattnet.
Vad får jag spola ner i avloppet?
I toaletten får du endast spola ner sådant som passerat kroppen och toalettpapper. Just toalettpapper är tillverkat så att pappret ska lösas upp i vatten för att exempelvis inte orsaka stopp i avloppsrör.
Vad får jag INTE spola ner i avloppet?
Vissa saker som spolas ner i toaletten kan orsaka stopp i ledningsnätet eller förstöra utrustning, exempelvis kan de fastna och stoppa pumpar i pumpstationer.
Reningsverket är endast anpassat för att rena avloppsvatten ifrån sådant som passerat genom kroppen. Allt annat rinner genom reningsverket och ut i Vänern, där det påverkar miljön och ekosystem. Vänern är dessutom Lidköpings dricksvattentäkt och förser nästan alla kommuninvånare med dricksvatten.
Här är några vanliga exempel på grejer som hittas i avloppsvattnet men som inte ska hamna där:
Föremål | Gör istället |
|---|---|
Våtservetter och pappershandukar | Släng som restavfall i papperskorgen. |
Tops | Släng som restavfall i papperskorgen. |
Tamponger och bindor | Släng som restavfall i papperskorgen. |
Kondomer | Släng som restavfall i papperskorgen. |
Underkläder | Släng som restavfall i papperskorgen. |
Starka kemikalier, färg, lim | Lämna in som farligt avfall på Kartåsens återvinningscentral. |
Läkemedel | Lämna in på apotek. |
Matfett | Använd en miljötratt och lämna in fettet till återvinning. Läs mer här: Matlagningsfett och miljöskåp |
Matrester | Släng som matavfall i bruna påsen. |
Allmänna bestämmelser för brukande av vatten- och avloppsanläggningen (ABVA)
Här kan du ta del av våra allmänna bestämmelser för vattentjänster i Lidköping:
Avlopp för Lidköpings företag
Vad gäller för företag och verksamheter?
Företag och verksamheter som släpper sitt spillvatten till det allmänna VA-nätet omfattas av samma bestämmelser som hushållen (Allmänna bestämmelser för brukande av vatten- och avloppsanläggningen, ABVA) och kan behöva vidta åtgärder för klara av kraven som föreligger. Läs mer om våra allmänna och lokala tilläggsbestämmelser via länken:
ABVA Tilläggsbestämmelser
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Anläggningar för fordonstvätt
En fordonstvätt är en anläggning där den huvudsakliga verksamheten är att tvätta fordon. När det gäller avspolning av fordon på andra platser vid enstaka tillfällen utan användning av kemikalier görs en bedömning av Vatten-Avlopp (VA-huvudmannen) från fall till fall.
Avloppsvatten från fordonstvätt innehåller bland annat olja och tungmetaller som till exempel kadmium, zink, bly och krom, men även kemikalier från tvätt- och avfettningsmedel. Dessa ämnen är giftiga för vattenlevande organismer och kan orsaka skada i både vattendrag och avloppsreningsverkets biologiska process. Tungmetaller har även betydelse för reningsverket eftersom de slutligen hamnar i slammet.
Det är viktigt att det vatten som släpps ut från avloppsreningsverken och det slam som bildas innehåller så låga halter miljöskadliga ämnen som möjligt. Fordonstvättar är en källa till utsläpp. Genom att sköta dem på ett kontrollerat sätt och följa de riktlinjer som finns reduceras utsläppen av miljöskadliga ämnen i avloppsvattnet och slammet.
Vid nyetablering eller ombyggnation av fordonstvätt ska du kontakta kommunen. Mejla kommun@lidkoping.se eller ring kommunens kontaktcenter på 0510-77 00 00
Oljeavskiljare för företag i Lidköping
Olja klassas som farligt avfall och får inte släppas ut i avloppsvattnet. Verksamheter där det finns risk för att olja eller oljeförorenat vatten kan nå spill-eller dagvattennätet ska ha en oljeavskiljare. Oljeavskiljaren tar upp olja som annars kan nå reningsverket eller sjöar och vattendrag och orsaka skada.
Fastighetsägarens och verksamhetsutövarens ansvar
Det är fastighetsägaren som bär ansvaret för sitt och eventuella hyresgästers utsläpp till ledningsnätet. Det är därför viktigt att fastighetsägaren har kännedom om den verksamhet som bedrivs i fastigheten och vet vilka krav som ställs. En oljeavskiljare ska installeras om verksamheter i fastigheten hanterar olja på något sätt.
Verksamhetsutövaren ska alltid anmäla om verksamheten är av sådan karaktär att oljeavskiljare ska finnas. Verksamhetsutövaren ska även meddela om verksamheten ändras så att behov av oljeavskiljare uppstår eller om verksamheten upphör och avskiljaren inte längre används. Informationen lämnas till fastighetsägaren och till Lidköping miljö och teknik, enheten Vatten och avlopp, via e-tjänsten för oljeavskiljare 
Länk till annan webbplats.
Både verksamhetsutövaren och fastighetsägaren har ansvar för att anläggningen fungerar som den ska och att tillsyn och underhåll sköts. Verksamhetsutövaren ska ha en fungerande egenkontroll. Underhåll ska ske minst var sjätte månad, vid behov oftare.
Vilka verksamheter ska ha en oljeavskiljare?
Oljeavskiljare används vid verksamheter där det förekommer olja, bensin och andra så kallade lätta vätskor (vätskor med lägre densitet än vatten). Det gäller både i anslutning till spill- och dagvatten.
Den som driver en verksamhet där olja kan släppas ut är ansvarig enligt miljöbalken. Det innebär att den som orsakar eller riskerar att orsaka ett utsläpp ska bekosta de förebyggande åtgärder eller saneringsåtgärder som behövs.
Verksamhetsutövarens egenkontroll
Verksamhetsutövaren ska ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning med mera för drift och kontroll hålls i gott skick. Det står i förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll (SFS 1998:901).
Fettavskiljare för företag i Lidköping
Varför behövs fettavskiljare?
Är du fastighetsägare och har en verksamhet som hanterar livsmedel i din fastighet? Då ska du installera en fettavskiljare till avloppet. En fettavskiljare är en vattenbehållare som fångar upp fett innan det når det allmänna avloppet. Slam och tyngre partiklar sjunker till botten medan fettet samlas på vattenytan.
Fett som släpps ut i spillvattnet stelnar när vattentemperaturen sjunker, vilket gör att fettet fastnar i ledningsnät, pumpstationer och reningsverk. Detta kan orsaka stopp, som medför källaröversvämning eller att orenat avloppsvatten bräddar ut från avloppsnätet till kringliggande vattendrag. Utsläppt fett kan också fräta sönder ledningar, ge dålig lukt och locka till sig råttor.
Fastighetsägarens ansvar
Fastighetsägaren har ansvar för sitt och eventuella hyresgästers utsläpp till ledningsnätet. Därför är det viktigt att fastighetsägaren har kännedom om den verksamhet som bedrivs i fastigheten och vet vilka krav som ställs.
Fastighetsägaren ansvarar för att fettavskiljaren kontrolleras, underhålls och töms enligt gällande regler och att kontroll av anläggningens funktion sker minst en gång om året. Information om ändring i fastighetens VA-installation ska lämnas till kommunens bygglovskontor.
Verksamhetsutövarens egenkontroll
Verksamhetsutövaren ska ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning med mera för drift och kontroll hålls i gott skick. Det står i förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll (SFS 1998:901).
Publicerad:
Senast uppdaterad:
Sidansvarig: limtab@lidkoping.se