För dig som äger mark finns det möjlighet att hjälpa klimatet på traven. Lidköpings kommun erbjuder nu ekonomiskt stöd och rådgivning för att anlägga och/eller återskapa våtmarker.

Klimatförändringar till följd av användning av fossila bränslen leder till ökande temperaturer och förändrade nederbördsmönster. Våtmarker har på grund av upptag och utsläpp av växthusgaser fått stor uppmärksamhet genom media och klimataktioner de senaste åren. Våtmarkerna bidrar också med flertalet ekosystemtjänster för klimatanpassning, biologisk mångfald och rekreation. Regeringen har i sin budget avsatt 3,6 miljarder för våtmarksarbete fram till 2030 och för dig som är intresserad av att skapa en våtmark finns mycket stöd att få.

Vad är en våtmark

En våtmark är en mark där det finns vatten över, i eller nära markytan stora delar av året. Det kan vara svårt att veta vad som är en våtmark eftersom de inte alltid har synliga vattenspeglar. Du kan ta hjälp av de växter som finns på platsen om du är osäker, minst hälften av växterna ska kunna växa i vatten om området ska räknas som en våtmark. Våtmarker kan delas in efter var det får sitt vatten ifrån (hydrologin), vilka växter som finns där (biotopen) eller vad vattnet har för egenskaper (biokemin). Några exempel på olika våtmarkstyper är myrar, strandvåtmarker, fuktängar och sumpskogar.

Alla våtmarker växer igen med tiden, det är en naturlig process som kan ta flera hundra- eller tusentals år. Vi människor har skyndat på denna process genom att dika ur våtmarker för jord- och skogsbruk, rätat vattendrag och exploaterat mark. Det har gjort att 90 % av våtmarkerna i slättlandskapet försvunnit jämfört med landskapet vid 1800-talets början.

Våtmarkernas superkrafter

• Våtmarker bidrar till att grundvattenmagasinen fylls på och ökar tillgången till vatten i torrperioder
• Våtmarker kan fånga och fördröja vatten vid extremregn
• Våtmarker sänker temperaturen i området vid extremvärme
• Våtmarker kan bidra till att minska övergödning och rena miljögifter
• På rätt plats är våtmarker en direkt klimathjälte genom att de lagrar in kol
• Våtmarker är bland de mest artrika miljöerna och viktiga för ekosystemens och samhällets framtida funktion
• Våtmarker skapar möjligheter för rekreation och friluftsliv genom att möjliggöra skridskoåkning, jakt, fågelskådning och återhämtning
• Våtmarker kan ge bevattningsmöjlighet för lantbrukare
• Våtmarker i åkerlandskapet innehåller ofta näringsämnen som läckt från åkrarna och samlas i bottensediment vilket kan återföras till åkrarna
• Våtmarker kan vara en resurs för att producera foder till tamdjur

Varför behövs våtmarker?

Våtmarkerna bidrar till att hålla kvar vatten i landskapet och höja grundvattennivåerna. Det innebär att ett landskap med våtmarker kan hålla kvar mer vatten under torra perioder. Dessutom värms vattnet inte lika snabbt som luften vilken ger en lägre temperatur i närområdet och ger både djur och människor möjlighet att hitta svalka. Våtmarkerna fungerar också som en buffert som kan stoppa upp avrinning och hålla kvar vatten en längre tid vid blötare perioder och skyfall. En våtmark kan också rena vatten från miljögifter och övergödande ämnen vilket får en direkt påverkan på vår vattenkvalité.

Våtmarkerna är bland de mest artrika miljöerna i Sverige och är ett starkt bidrag till den biologiska mångfalden. Vattnet och artrikedomen gynnar rekreationsvärdena och skulle beroende på utformningen bland annat kunna ge möjlighet till paddling, skridskoåkning, jakttillfällen och fågelskådning. En våtmark kan ge ett stort mervärde för fastigheter i närheten om dessa får vattenutsikt.

Våtmarker bidrar alltså till att stärka både blå och grön infrastruktur i landskapet vilket är viktigt för naturens och vårt samhälles framtida funktion. Med rätt markförutsättningar kan de dessutom direkt motverka klimatförändringar genom att binda in kol. Våra torvbildande våtmarker innehåller dubbelt så mycket kol som världens skogar.

Snabba klimatfakta

• I södra Sverige motsvarar våtmarkernas potential för kolinlagring i jordbruksmark ca 21 ton koldioxidekvivalenter per hektar och år.
• I södra Sverige motsvarar våtmarkernas potential för kolinlagring i skogsmark ca 6 ton koldioxidekvivalenter per hektar och år.
• Utdikade våtmarker står för ungefär 20 % av Sveriges totala utsläpp av klimatgaser vilket motsvarar hela det årliga utsläppet från personbilstrafiken.

Vem kan anlägga en våtmark?

En grundförutsättning för allt våtmarksbyggande är att det finns tillräckligt med tillrinnande vatten. Vatten kommer alltid rinna mot lågpunkterna i landskapet och rinner alltid vidare. De lågpunkter där vatten samlas kommer alltid vara svårare att bruka och hantera. Du som har mark med tillrinnande vatten, naturliga lågpunkter eller mark som tidigare blivit dikad kan med fördel överväga att skapa eller återskapa en våtmark. Många markägare har någon blötare och mer svårbrukad mark i naturliga lågpunkter eller där tidigare dikning inte fått önskad effekt och fokuseras anläggandet och återskapande av våtmarker till dessa marker behöver inte brukningsvärd jordbruksmark eller skogsbruksmark tas i anspråk.

Hur går det till?

Är du intresserad av att skapa eller återskapa en våtmark finns det mycket stöd att få. Beroende på om våtmarken ligger i skogs- eller jordbruksmark finns det olika ingångsvägar. Lidköpings kommun kan genom samarbete med de vattenvårdsförbund och vattenråd kommunen är medlem i erbjuda stöd i projekterings- och genomförandeprocessen samt för projekt- och bidragsansökningar. Genom LOVA-projekt har både Vänerns vattenvårdsförbund och Vattenrådet Vänerns sydöstra tillflöden kunnat anställa åtgärdssamordnare för att genomföra lokala aktiviteter och åtgärder, så som anläggning av våtmarker. Målet är uppmuntra till åtgärder som förbättrar vattenkvaliteten i våra vattendrag, minska näringsbelastningen i Vänern och skapa förutsättningar för ökad biologisk mångfald

Ett första steg kan därför vara att den som är intresserad av att anlägga en våtmark kontaktar kommunen. Vi kan då koppla samman markägare med rätt åtgärdssamordnare utifrån vilket avrinningsområde och vilken miljö våtmarken kan komma att anläggas i. Att få rådgivning och hjälp av åtgärdssamordnare i samband med en våtmarksanläggning är kostnadsfritt

Det kan vara bra att redan ha funderat över i vilket syfte du vill anlägga en våtmark och om du tror du har en lämplig plats för detta. Efter det får en expert titta på platsens förutsättningar och utvärdera vad som är möjligt. Därefter ser vi om det finns pågående projekt att haka i eller om det behövs en ny projektansökan och så ska de tillstånd som krävs för själva anläggandet sökas.

Vad kostar det?

Lite grovt räknat kostar det 50 000-200 000 kronor per hektar att anlägga en våtmark. Kostnaden är mycket beroende av platsens förutsättningar. Den absoluta merparten av kostnaden för anläggandet av en våtmark skulle kunna bekostas genom projekt- och bidragspengar. Exempel på olika stöd som kan sökas är LONA-bidrag, LOVA-bidrag, Strategisk plan och Nokås-stöd. Stödet varierar beroende på vad för typ av våtmark du vill anlägga och du kan få mellan 50-100 % av dina utgifter betalda. Kan du som markägare tänka dig att göra visst arbete själv får detta oftast räknas in som medfinansiering.

Vad gör kommunen?

Vi arbetar strategiskt för en långsiktig och hållbar förvaltning av våra vatten enligt principen rätt sak på rätt plats. Vatten på rätt plats i landskapet är av stor vikt för en långsiktig och hållbar försörjning av ekosystemtjänster, vilket bidrar till en hållbar livsmedelsförsörjning och en levande landsbygd. Arbetet är en viktig pusselbit för att nå regionala, nationella och internationella mål så som Sveriges miljömål och Agenda 2030.

Kommunen har tidigare genomfört en inventering av potentiella våtmarkslägen. Det resulterade i en rapport som pekat ut 46 lägen i kommunen som har hög prioritering att arbeta vidare med. Du hittar rapporten här Pdf, 1.8 MB.    

Underlaget har hittills resulterat i anläggandet av en våtmark och några följdprojekt på Kållandsö. Det innebär alltså att det finns stor potential för fler våtmarker i Lidköpings kommun och därför kan vi eller någon av våra samarbetspartners komma att kontakta markägare i särskilt strategiskt viktiga lägen för att undersöka om det finns intresse att skapa en våtmark på dessa platser. Vi vill understryka att en åtgärd på de utpekade lägena är frivillig och det är du som markägare som bestämmer om du är intresserad av att skapa en våtmark eller inte.

Oavsett om du har ett utpekat läge eller inte vill vi gärna komma i kontakt med dig som är intresserad av att skapa eller återskapa en våtmark.

Här hittar du fler handfasta tips för dig som är intresserad av att anlägga en våtmark:

Anlägga en våtmark - Greppa Länk till annan webbplats.

Anlägga en våtmark - Länsstyrelsen Länk till annan webbplats.

Miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar - Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Praktisk handbok (.pdf) - Greppa Länk till annan webbplats.

Kokbok för restaurering av våtmarker och andra blöta naturmiljöer - Länsstyrelsen Länk till annan webbplats.